Ett sms om ett paket som inte kunnat levereras. Ett samtal från någon som säger sig arbeta på banken. Eller ett mejl om en faktura som måste betalas direkt.
Det är situationer som många känner igen. Ofta är det enkelt att genomskåda bluffen, men ibland ser meddelandet så trovärdigt ut att man hinner öppna länken innan man börjar fundera.
Polisen och BankID varnar för att använda e-legitimationen på uppmaning av någon annan. Även om personen verkar veta vem du är.
Läs vad det faktiskt står
BankID har blivit en självklar del av vardagen. Vi använder det för att betala räkningar, deklarera, boka vårdbesök och legitimera oss hos olika företag.
Just därför är det lätt att bli lite slarvig. När appen öppnas vill man gärna bli klar och gå vidare.
Men det finns en viktig skillnad mellan att identifiera sig och att skriva under något. En signering kan exempelvis innebära att man godkänner ett avtal eller en betalning.
Innan du anger din kod bör du därför läsa texten i appen. Kontrollera vilken organisation som står som mottagare och vad du faktiskt godkänner.
Stämmer inte uppgifterna med det du själv försöker göra ska du avbryta.
Bedragarna försöker skapa stress
Ett vanligt knep är att få situationen att kännas akut. Den som ringer kanske påstår att någon försöker tömma ditt konto. För att stoppa överföringen behöver du, enligt personen, omedelbart öppna BankID.
Det kan låta som hjälp, särskilt om uppringaren talar lugnt och använder rätt namn eller andra personuppgifter. Men en bankanställd som oväntat kontaktar dig ska inte be dig legitimera dig för att stoppa ett påstått bedrägeri.
Lägg i stället på och ring banken via numret på dess officiella webbplats.
Samma teknik används på många webbplatser
BankID förekommer numera långt utanför bankvärlden. Allt från E-handlare, försäkringsbolag och underhållningstjänster kräver e-legitimation. Den som exempelvis besöker ett live casino med svensk licens kan möta BankID vid registrering eller inloggning.
Det viktiga är att själv ha öppnat rätt webbplats och förstå varför identifieringen behövs.
En välgjord sida är däremot ingen garanti för att allt står rätt till. Bedragare kan kopiera både logotyper och utseendet på etablerade företags webbplatser.
Kontrollera därför webbadressen innan du går vidare.
Titta även på tidigare inloggningar
I BankID-appen finns funktionen Min historik. Där kan du se vilka identifieringar och underskrifter som har genomförts med ditt BankID.
Det kan vara värt att titta där ibland, särskilt om du fått ett misstänkt samtal eller råkat öppna en länk.
Hittar du en aktivitet som du inte känner igen bör du kontakta din bank. Banken kan då hjälpa dig att bedöma om ditt BankID behöver spärras. Misstänker du att någon faktiskt har använt det utan din tillåtelse bör du även anmäla händelsen till polisen.
Stressen gör det lättare att missa detaljer
Det är ofta när man har bråttom som ett falskt meddelande kan ställa till problem. Telefonen ringer mitt under arbetsdagen och någon påstår att en obehörig betalning håller på att genomföras. Plötsligt känns det viktigare att lösa situationen än att fundera över vem som egentligen ringt.
Det är precis den reaktionen bedragaren försöker få fram.
BankID visar information om vad identifieringen eller underskriften gäller, men den hjälper inte om användaren godkänner utan att läsa.
Nästa gång en oväntad begäran dyker upp är det därför värt att titta en extra gång på uppgifterna. Har du inte själv påbörjat ärendet finns det anledning att vara misstänksam.
Och skulle någon i telefon bli irriterad för att du vill kontrollera saken först, är det snarare ytterligare ett skäl att avsluta samtalet.